Studio Lemon

Maria Soxbo

Journalist, föreläsare och medgrundare av Klimatklubben

 

  • Gör idag (sysselsättning): Driver på omställningen på alla sätt jag kan, främst genom kommunikation av olika slag.

     

  • Gör på fritiden: Tar tåget ut i Europa, tränar, läser och umgås med vänner.

  • Favorit på julbordet: Vörtbrödet!
Du är journalist, medgrundare till den ideella organisationen Klimatklubben, författare och föreläsare. Berätta gärna om hur ditt intresse för journalistik, klimat och förändring växte fram?

“Journalistiken kom ur mitt intresse för skrivande, jag är en vetgirig person som älskar kommunikation och journalistrollen kändes som det bästa sättet att få berätta historier och förmedla information på heltid.

Klimatfrågan väckte min uppmärksamhet lite senare. Min mamma arbetade som meteorolog hela sitt yrkesverksamma liv så jag fick med mig väder- och klimatsnack från uppväxten, men det var först när jag fick barn 2013 som tankarna om vilken värld vi lämnar över till nästa generation verkligen väcktes.

När jag fem år senare medgrundade Klimatklubben tog min karriär en ny riktning, och det är utan tvekan det bästa beslut jag någonsin tagit. Att arbeta med klimat, omställning och framtid känns meningsfullt precis varenda dag.”

Tre avgörande händelser i ditt entreprenörskap

1997 kom jag in på journalisthögskolan (som det då var) i min uppväxtstad Sundsvall. Där träffade jag både min man och hittade mitt kall – berättandet och faktaförmedlandet.

Numera är antalet rena journalistuppdrag relativt få eftersom jag gör så mycket annat, men det journalistiska tänket har jag med mig i alla uppdrag än idag.

2015, mitt under flyktingkrisen, var jag med och startade ett initiativ som heter Vi Gör Vad Vi Kan. Vårt mål var att samla in 50 000 kronor för att bekosta en lastbil med förnödenheter ner till Lesbos, men stjärnorna stod rätt och vi samlade istället in 10 miljoner kronor och kunde göra mycket mer nytta på plats. Det var min första riktiga erfarenhet av ideellt arbete, och det fick mig att förstå kraften i medborgarengagemang. Jag hade nog aldrig startat Klimatklubben utan den erfarenheten i bagaget.

2018, efter den torra, heta skogsbrandssommaren, tog jag en lunch med Emma Sundh och Johanna Leymann för att prata av mig om klimatångesten och bolla vad vi kunde göra för att bidra till klimatkampen. Där och då föddes fröet till Klimatklubben, som i sin tur lett till en helt ny karriärinriktning med böcker, podd, konsultuppdrag, föreläsningar och ett enormt nätverk av spännande personer inom omställnings-Sverige.

Är det någon särskild kvinna som du vill lyfta fram som du tycker är en inspiration, förebild eller gör skillnad för ett mer jämlikt näringsliv?

“Anna Branten, medgrundare av Institute for Transition och tidigare vd för inkubatorn Ideon Innovation. Under tiden på Ideon Innovation gick antalet bolag grundade av kvinnor inom inkubatorn från 5 till 40 procent, tack vare hennes initiativ The Yes Way.

Hon har också skrivit rapporten Vad vet vi egentligen om kvinnors företagande?” som kartlägger systemfel som hindrar kvinnor från att driva bolag. En riktig superkraft inom både hållbarhet och jämställdhet, och en otroligt vettig och inspirerande person.”

Varför tror du att fler män än kvinnor startar bolag? Har det exempelvis alltid varit självklart för dig att vara frilansare och medgrundare?

“Vi lever i en värld styrd av normer och strukturer kopplade till patriarkatet, och det finns mängder av systemfel som sätter käppar i hjulet för många kvinnor. Det drabbar inte heller bara kvinnorna i sig utan även planeten, vilket briljanta hållbarhetsekonomen och forskaren Tim Jackson är så bra på att peka ut. Han pratar om behovet av ett nytt ekonomiskt system, en care economy, där omsorg om människa och omvärld kommer först.

Problemet är bara att omsorg är kvinnligt kodat idag, och därmed nedvärderat – med nuvarande takt kommer det att ta oss 134 år att stänga lönegapet mellan kvinnor och män. Istället har vi en ekonomi som utarmar jordens resurser och möjliggör ett fåtal superrika män på bekostnad av miljoner andra människor.

Nu blev det väldigt utzoomat här, men jag tror Tim sätter fingret på grundproblemet – som i sin tur också gör att fler män än kvinnor startar bolag och når framgång.

Jag har rört mig inom kvinnodominerade områden och har därför aldrig tvekat att driva eget, men därmed inte sagt att det inte hade varit en fördel att vara man i vissa situationer.”

Har du upplevt några hinder kopplade till att vara kvinna i din karriär?

“Nej, faktiskt inte – men det beror nog på att jag rört mig i branscher som redan domineras av kvinnor – magasinsmedia, sociala medier och civilsamhället kopplat till klimat.

Inom det sistnämnda har snarare det motsatta varit ett problem, det är få män som vill jobba ideellt eller inom sociala medier med hållbarhetsfrågor. Vilket är ett stort problem, eftersom män har en tendens att hellre lyssna på andra män. Vi behöver definitivt fler män som öppet tar ställning för klimatet, driver på omställningen och pushar andra män att lyssna på vetenskapen.”

Du har gedigen erfarenhet av mediebranschen. Vilken roll spelar branschen för att minska ojämlikheten mellan kvinnligt och manligt företagande?

“Media har en stor roll att spela i alla typer av samhällsfrågor. Dels genom vilka frågor som överhuvudtaget bevakas, där klimatfrågan exempelvis får för lite utrymme just nu, dels genom det urval som görs av intervjupersoner, bilder, vinklar och intervjufrågor.

Jag är helt övertygad om att kvinnliga entreprenörer och vd:ar än idag får fler frågor kopplade till föräldrarollen än deras manliga kollegor får, och medan företagande män omskrivs med en självklarhet utifrån sin yrkesroll får kvinnliga företagare oftare finna sig i att bli beskrivna som just kvinnor. Det förstärker bilden av att kvinnorna är undantag från regeln, och det blir lätt en självuppfyllande profetia” 

Om du skulle få skicka med en uppmaning till en person, organisation eller liknande som du tror skulle kunna göra skillnad för kvinnor inom näringslivet, vad och till vem skulle det vara?

“Den som verkligen skulle kunna göra skillnad är ju energi- och näringsminister Ebba Busch, som skulle kunna slå tre flugor i en smäll genom att bädda för en kombination av Tim Jacksons care economy och Kate Raworths doughnut economy, lyfta behovet av fler kvinnor inom näringslivet för att lyckas OCH sätta fart på omställningen.

Jag är helt övertygad om att dessa tre vägval går hand i hand. Tyvärr ser jag inga tecken på att Ebba Busch tänker i dessa banor, snarare tvärtom. Även Jessika Roswall i sin roll som EU-kommissionär med ansvar för bland annat cirkulär ekonomi skulle kunna driva på hårdare för jämställdhetskrav och grön omställning – som utan tvekan går hand i hand.” 

Mer om Maria