Katarina Luhr
Riksdagsledamot för Miljöpartiet (apotekare, doktorsexamen i neurovetenskap)
- Gör idag (sysselsättning):
Riksdagsledamot för Miljöpartiet, ledamot i Näringsutskottet.
- Gör på fritiden:
Spelar brädspel, målar fönster, åker långfärdsskridskor när det finns is.
- Favorit på julbordet: Knäcken!
Du har varit riksledamot för Miljöpartiet sedan 2022. Berätta gärna om hur ditt politiska engagemang växte fram och om dina drivkrafter för att fortsätta?
“Jag engagerade mig politiskt relativt sent, efter att jag fyllt 30, och mitt politiska engagemang byggde då på att jag tyckte att det behövdes fler krafter för en starkare miljö- och klimatpolitik. Miljöpartiet kändes som det tydligaste alternativet som stod för den förändring jag ville (och fortfarande vill) se.”
Är det någon särskild kvinna som du vill lyfta fram som du tycker är en inspiration, förebild eller gör skillnad för ett mer jämlikt näringsliv?
“Åsa Domeij (fd riksdagledamot för MP, numera hållbarhetschef på Axfood). En person som är klok, tydlig och inkluderande och gör skillnad där hon väljer att verka. “
Berätta gärna om tre avgörande händelser i din politiska karriär
Den första var insikten om att jag själv behövde göra något och inte bara kunde gå och känna mig frustrerad över att andra inte gjorde tillräckligt. Detta ledde till att jag gick med i Miljöpartiet.
Den andra händelsen, som är den viktigaste, är när jag 2014 blev tillfrågad om jag ville bli miljö- och klimatborgarråd i Stockholms stad. Jag tänkte först tacka nej då jag aldrig tänkt att jobba med politik på heltid. Jag tackade ja när jag insåg att det inte fanns något annat jag hellre ville göra än att få det politiska ansvaret för Stockholms miljö- och klimatarbete, något jag aldrig ångrat.
Att jag har fortsatt som politiker beror på att jag på allvar har upplevt hur stor roll det spelar vem som sitter vid makten och vem som har valts till politisk representant. Det är något som jag tror att inte alla riktigt förstår.
Varför tror du att näringslivet fortfarande är snedfördelat med exempelvis fler män som startar bolag än kvinnor, att endast 2% av riskkapitalet går till bolag grundat av kvinnor samt att män syns i större utsträckning i både styrelserum och på VD-poster?
“Det finns flera orsaker men en stor del i problemet är en lång tradition av att män har makten inom näringslivet och att det därför är män som sitter på pengarna. Män knyter till sig andra män i sina nätverk, och när man sedan känner till varandra kan det sedan underlätta både anställningar och finansiering. En annan anledning kan vara att kvinnor och män startar olika typer av bolag och bygger upp sina verksamheter på olika sätt och kan ha olika behov av riskkapital. Men, det viktiga är att det aldrig ska vara svårare att starta bolag eller få tillgång till riskkapital som kvinna än vad det är för en man.“
Har du upplevt några hinder kopplade till att vara kvinna i politiken?
“Inte personligen, men jag är också med i ett parti där dessa frågor diskuteras mycket. Ser man frågan i ett bredare perspektiv vet vi ju idag att kvinnor inom politiken är mer utsatta för hot och hat än män, och genom min politiska karriär tycker jag mig se ett mönster där många kvinnor jobbar hårdare än män på samma positioner medan män hörs och syns mer.“
Vad tror du behövs för att ändra på statistiken så att mer riskkapital ska gå till bolag grundat av kvinnor, att fler kvinnor startar bolag och att kvinnor ska synas mer i styrelserum och på VD-poster?
“Att det blir fler kvinnor på alla nivåer. Även riskkapitalbolagens ledningsgrupper behöver få in fler kvinnor, och det behövs fler nätverk med möjlighet att koppla till sig, och lyfta fram, kvinnor.“
Vilken roll spelar politiken för att vända utvecklingen och vilka åtgärder behövs?
“Politiken spelar stor roll, inte minst i att ge samma förutsättningar och möjligheter för alla som växer upp i Sverige. Skolan och våra utbildningar spelar därför en mycket stor roll för att ge alla samma chanser till att bli och göra det man på riktigt vill och att motverka att man trattas in i könsstereotypa utbildningsval. Annars är kvotering är ett verktyg som historiskt har lett till förbättringar inom både politik och näringsliv och som fortfarande har en viktig roll för att skapa mer jämställda arbetsplatser och ledningsgrupper. Det kan ställas jämställdhetskrav inom offentlig upphandling och staten borde också arbeta med tydliga rekryteringsmål för statliga myndigheter och lärosäten för att få fler kvinnor på ledande positioner.“
Om du skulle få skicka med en uppmaning till en person, organisation eller liknande som du tror skulle kunna göra skillnad för kvinnor inom näringslivet, vad och till vem skulle det vara?
“Jag skulle vilja uppmana finansminister Elisabeth Svantesson att utreda hur man kan minska gapet mellan hur ägandet av kapital ser ut idag mellan män och kvinnor, då kvinnors kapitalinkomster idag är hälften av männens och att hon ser över och inför åtgärder för att öka kvinnors möjligheter till att starta och driva egna företag.”