Studio Lemon

Cecilia Rönn

Ekonomiskpolitiskt talesperson för Liberalerna

  • Gör idag (sysselsättning): Riksdagsledamot

  • Gör på fritiden: Umgås med familj, yogar, träffar vänner

  • Favorit på julbordet: Självklart halländsk långkål (grönkål)
Du har varit riksledamot för Liberalerna sedan 2022. Berätta gärna om hur ditt politiska engagemang växte fram och om dina drivkrafter för att fortsätta?

“Mitt engagemang växte fram ur en frustration över hur olika förutsättningar människor har och att skolan inte kompenserar för detta så alla får en bra livschans. Jag såg hur kvinnor ofta bar ett större ansvar hemma, tjänade mindre och tog mindre plats i ekonomin.

Via politiken insåg jag att politiken faktiskt kan förändra spelreglerna – sänka trösklar, öka friheten och skapa bättre villkor för den som vill jobba, studera eller starta företag. Att grunden för en bra välfärd ligger i att vi jobbar och startar företag.

Det driver mig fortfarande: jag vill att fler kvinnor ska ha ekonomisk frihet att forma sina egna liv, att alla barn ska klara skolan och att Sverige ska vara bästa platsen att starta och driva företag i.”

Är det någon särskild kvinna som du vill lyfta fram som du tycker är en inspiration, förebild eller gör skillnad för ett mer jämlikt näringsliv?

“Det finns flera riktigt inspirerande kvinnor som jag ser upp till. Jag har träffat hundratals av dem som jobbar för ett mer jämställt näringsliv i samband med besök och seminarier vi har haft i riksdagen och ute i landet med detta tema.

För att nämna några så tycker jag att Susanne Najafi, som både har startat flera bolag och är investerare, är en förebild.

Även Frida Bratt tycker jag gör ett jätteviktigt jobb genom folkbildning om sparande och pengar på flera olika publika plattformar.

Berätta gärna om tre avgörande händelser i din politiska karriär

En viktig händelse var när jag för första gången blev vald till ett uppdrag lokalt. Det var då jag kände att människor på riktigt satte sitt förtroende till mig.

En andra avgörande punkt var när jag valdes in i riksdagen 2022 och klev in i kammaren med ansvar för beslut som påverkar hela Sveriges ekonomi och välfärd. Jag får vara med och förhandla statsbudgeten, det känns stort och ansvarsfullt.

Den tredje är ingen enskild gång, utan varje gång jag får möjlighet att besöka en skola och prata med elever, lyssna på företagares förutsättningar, träffa människor som bär upp vår välfärd. Att känna att jag kan göra skillnad på riktigt och att det är i möten med människor som idéer skapas som jag kan jobba vidare med.

Varför tror du att näringslivet fortfarande är snedfördelat med exempelvis fler män som startar bolag än kvinnor, att endast 2% av riskkapitalet går till bolag grundat av kvinnor samt att män syns i större utsträckning i både styrelserum och på VD-poster?

“Jag tror att det handlar om strukturer och normer snarare än en enskild orsak. Män rekommenderar ofta andra män, och bilden av vem som ”ser ut som” en entreprenör eller VD lever kvar. Investerare ställer ibland olika frågor till kvinnliga och manliga grundare, vilket påverkar både bedömning av risk och förtroende.”

“Jag har själv varit investerare tidigare och sett hur stor skillnad det gör när de med kapitalet letar i sina egna nätverk mm. Vi måste aktivt jobba för att bryta dessa strukturer. Sverige missar flera bra företag som aldrig föds på grund av detta, det är ett enormt slöseri. Samtidigt så utbildar sig numera fler kvinnor än män och detta mönster kommer ändras tror jag. Men det går för långsamt…”

Har du upplevt några hinder kopplade till att vara kvinna i politiken?

“Ja, även om jag också har många privilegier. Jag får frågor om familj och ”hur jag hinner” på ett sätt som män sällan får. I debatter händer det fortfarande att kvinnor får andra typer av frågor. Jag upplever att kvinnor och män ibland bedöms olika och med olika ord som speglar tråkiga normer. Detta upplevde jag på samma sätt i näringslivet när jag både ofta var yngst och enda kvinnan i rummet i de roller jag hade då. Samtidigt ser jag politiker – både män och kvinnor – som aktivt lyfter och backar kvinnor, vilket visar att kulturen går att förändra om man bestämmer sig.

Vad tror du behövs för att ändra på statistiken så att mer riskkapital ska gå till bolag grundat av kvinnor, att fler kvinnor startar bolag och att kvinnor ska synas mer i styrelserum och på VD-poster?

“Det behövs fler kvinnor som kontrollerar kapitalet. Jag vill se fler kvinnor som affärsänglar, partners och beslutsfattare i riskkapitalbolag. Parallellt krävs jämställdhet och bättre möjligheter att kombinera företagande och familjeliv för att fler kvinnor ska vilja och våga starta företag. Jag vill se ett socialförsäkringssystem som också är anpassat för företag. Dessutom behövs ännu fler synliga förebilder – kvinnor som äger, bygger och leder framgångsrika bolag..”

Vilken roll spelar politiken för att vända utvecklingen och vilka åtgärder behövs?

“Politiken sätter ramverket och kan göra det enklare att starta, driva och växa företag. Vi behöver enkla och förutsägbara regler, skattesystem som inte bromsar den som vill växa och offentliga aktörer som Almi där jämställdhet är ett uttalat mål. Samtidigt måste vi undanröja fällor som gör att kvinnor tjänar mindre under sitt arbetsliv. För utan eget kapital och egen inkomst är det svårare att ta risk och bygga företag.”

Om du skulle få skicka med en uppmaning till en person, organisation eller liknande som du tror skulle kunna göra skillnad för kvinnor inom näringslivet, vad och till vem skulle det vara?

“Jag riktar mig till SVCA just för att de samlar en stor del av Sveriges riskkapital- och private equity-bransch. De publicerar redan ESG-rapporter tillsammans med PwC där bland annat könsfördelningen i portföljbolagens ledningar och styrelser följs upp, men där jag tycker att det fortfarande är svårt att se en tydlig och återkommande uppföljning av hur själva investerade kapitalet fördelas mellan kvinnliga, manliga och blandade ägarteam. Skulle nästa steg kunna vara att göra den statistiken transparent? Låta alla medlemsbolag rapportera in den årligen – då tänker jag att SVCA kan bli en verklig motor för att ändra siffrorna.”

Läs mer om Cecilia Rönn